I was made for you

det känns som att något är på väg att hända, något bra tro det eller ej. jag tror jag börjar få grepp om det igen, men det kan väl vara för att det snart har gått en hel dag utan en skymt. men nu känns det i alla fall bra. som att jag faktiskt kommer överleva det här utan någon större skada på mitt jag. jag börjar få grepp om verkligheten igen och skrev precis klart ett arbete och har därför bara fyra kvar. jag är lugn nu, snart kommer jag väl kunna andas igen också, det är också skönt. då kan luften bli min vän igen och jag kan sluta skriva så löjliga saker som allt som är skrivet här i från två månader tillbaka. två månader, i torsdags var det exakt två månader. hur känns det? tomt, fördjävligt men jag lever ändå.

girl with a bird