.

och så blev allting svart. en dimma lägger sig allt tätare i mitt bröst och snart trycker den så hårt att mitt bröst spricker. av en bok, som jag inte kan låta bli att älska. jag känner mig aningen patetisk men det kan jag leva med för känslan i boken är bland det vackraste jag varit med om, någonsin tror jag!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0