I was made for you

eller kanske inte ..


mitt huvud värker och jag fryser. ska nog ta mig en tupplur snart och sen hoppas att suget efter salt ger sig av. eller så kanske jag tar ett jätte varmt bad. eller båda.

ju mer jag tänker på det ju mer lockande låter det och framför allt så känns det så vettigt. kanske det blir en flytt till göteborg. tanken skrämmer mig självklart lite men det kanske är precis vad jag behöver för att ta mig själv igenom allt som ligger och surrar. aa, kanske. göteborg.

helvetet på jorden ..

mina ögon svider, hela min kropp också. efter två timmar i sängen med tidningar och choklad blir det nog sängen igen - fast med house. jag fryser och vill inte leva här längre. jag kanske borde flytta. skaffa mig ett jobb, jobba som en dåre och sen flytta. det vore fint och välbehövligt. jag behöver komma någonstans där saker som en tunnelbana mot vällingby inte gör ont. i alla fall för en stund för jag börjar få väldigt svårt för den här staden och för människor (läs människan) i den.

igår var en hemsk dag och exakt fyra månader sedan. idag är bättre, jag kan till och med säga att det är en bra dag. jag känner mig lugn men lite pirrig och framför allt glad! nu måste jag hitta på något för kvällen så det kanske håller i sig en liten stund också, yes.

Oskar Linnros – Din mamma

åh dessa jävla drömmar, varje natt! jag vaknar av solen i ögonen och det första jag känner är hur bröstet snör ihop sig och jag får svårt att andas. vem vill byta liv med mig?! 

ätnligen börjar dagen lida mot sitt slut. gick upp halv fem, jobba till ett. jag är helt slut efter en här dagen. har gått runt som i en bubbla hela dagen. har lyckligtvis hunnit mysa lite med isabelle men nu börjar verkligheten knapra på mina tår och jag har svårt att veta om jag kommer kunna skingra tankarna så väl att jag kommer kunna somna. om inte så blir det väl house natten lång - som vanligt. godnatt folk!

jag saknar dig!

jag vaknade för snart tre och en halv timme sen, gick upp för snart tre timmar sen. jag tog ett fruktansvärt långt bad i vatten som snabbt blev för kallt och tömmde en stor kopp kaffe men är fortfarande så trött att hela min kropp sjunker ihop och ögonen fortfarande känns grusiga. det var länge sen jag var så här trött och det är bara en försmak av hur trött jag kommer att vara imorgon då klockan kommer vara ställd på fyra, bussen går vid sex och jag ska infinna mig vid en arbetsplats, som jag hoppas kommer vara min efter imorgon, klockan sju!

hela huset sover nog fortfarande och vädret är grått. det skulle nog kännas bättre om någon satt uppe med mig och hjälpa mig koka upp mängder av kaffe, det skulle nog även kännas bättre om jag inte gråtit mig till sömns av längtan efter att ha små kikat på dagboken som min syster så vänligt drog igång innan hon somna. mitt huvud är tungt och jag saknar något. jag lever med en klump i börstet som är större än någonsin och nu orkar jag inte mer än att hålla tummarna för att den här tröttheten ska ge vika.

det springer runt en våldtäcksman häromkring. inatt våldtogs en flicka på väg hem från tunnelbanan 10-15 minuters gångavstånd ifrån mig. det är obehagligt och snart kommer jag nog inte våga mig ut.

vädret är grått och dystert idag, det betyder alltså att jag är precis likadan och jag har gjort en ny lista på spotify för att "hylla" denna mörka stund. går det att vara mer dyster? mitt rum är i alla fall nästan nystädat och min säng är nybäddad i rött och snart ska jag väl bädda ner mig där med antingen en bok jag läst i alla fall fem gånger eller en film jag sett två gånger eller så kanske blir det house som vanligt med avsnitt jag kanske eller kanske inte har sett förut. först ska det dock bli mat och tro det eller ej så tänker jag smälla i mitt köttbullar fullkomligt frivilligt.

min näsa gör ont, det liksom sticker i den. mitt huvud gör också ont, min mage gör sig lite illa. allt är som vanligt alltså. kanske bortsett från näsan för den brukar faktiskt inte sticka.

jag vill få något sagt, jag vill skriva exakt vad som rör sig i mitt huvud men det är svårt för det är knappt att jag förstår alla ord som snurrar runt där och jag vet inte alls vad de skulle betyda. det enda jag vet säkert just nu är att jag inte kan lita på mig själv, jag kan inte lita på att vad jag känner är 100 och därför kan jag inte heller lita på mitt omdöme. det ilar i mina vener av obehag och två av mina tio fingrar känns som is. jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. jag vet inte om jag vill ha gammalt eller nytt. jag vet inte om jag kämpa längre, jag vinner ändå aldrg. varför ska jag ens bry mig längre om ingenting längre är som det var?

jag visste inte att det kunde göra så ont igen. jag trodde det var över men det är tillbaka och starkare. jag älskar dig fortfarande och jag hatar mig själv för att jag gör det. jag vill hata dig, aldrig mer vilja se dig, aldrig någonsin tänka på dig men det är inte så - jag älskar dig, jag vill alltid vara med dig och jag tänker på dig konstant. bara för att citera håkan: jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig.

snutte?!
fan ta dig!

tre dagar kvar sen är det över - jisses!
veckan är fullspäckad med utspring, mottagningar, leka make up artist och tillslut min egen student. det känns så jävla skumt, aldrig mer behöva gå i skolan, måste skaffa sig ett jobb och tillslut kanske även fara hemifrån. aaahhh!!

jag fryser om mina fötter, mitt huvud värker och jag borde verkligen sova. men det var länge sen jag kände att jag vill ta vara på natten så det är precis vad jag ska försöka, trots att min klocka står ställd på åtta.
natten är bättre än dagen, det är tyst och stilla, allt får ett annat ljus och känslor tar andra former. nu bara blajjar jag av min trötthet men jag tänker fortfarande inte sova. natten är bra, i alla fall inatt.

efter två och ett halv år är det äntligen dags! det pirrar i hela min kropp och jag har aldrig sett fram så mycket mot en dag tidigare! min finaste syster kommer hem! efter två och ett jävla år kommer hon, lagom till min student och stannar sedan för alltid!


Jag älskar dig och saknar dig och längtar till på fredag, Sarah!

allt är kaos. jag vet inte hur jag känner eller inte känner. jag vet inte om de beslut jag fattar är så jävla kloka och jag vet inte hur jag ska klara av allt. som sagt, kaos. mitt huvud hänger inte med och jag skäms nästan över att medge att jag aldrig känt mig så ensam. vart tog alla vägen?! jag är inte ett så stort fan av mig själv numera. men om jag känner mig själv rätt ändras väl det snart ..

här finns en spellista om det kunde vara till någons nöje förresten.
i'm in love with your brother

jag är förvirrad. ingenting går längre ihop. det är konstigt. inte dåligt. bara väligt väligt konstigt.

nu ska jag sluta skriva i cpkorta meningar. mamma är hemma efter att ha spenderat massa tid på sjukhus efter först en operation och sedan en stroke. det har minst sagt varit två hektiska veckor med mamma på sjukhus, massa arbeten i skolan, slutshow och skitsnack. mitt liv är kaos just nu men det börjar ordnas upp nu tror jag. kaos!

det är exakt två veckor kvar sen är jag officiellt arbetslös - jag är minst sagt stressad. jag måste se till att skaffa mig ett jobb och det är snat.

Two Door Cinema Club – What You Know

allt händer nu, jag orkar nog inte så mycket mer.
det kommer bli bra. det kommer bli bra. det kommer bli bra.
det måste bli bra! blodpropp i hjärnan?!
HELVETE